Bröllopsresan, Övrigt, Thailand

Nedräkning och otålighet.

Man kan vara tålmodig och ta dagarna med ro. Det kan man.

Men inte jag.

Jag längtar så att jag håller på att gå sönder. Kan inte bara augusti få komma till sitt slut snart? Man har ju liksom aldrig haft så här mycket att se fram emot; något så här stort. Det sätter saker i perspektiv på något sätt.

Jag ska gifta mig! Jag ska på bröllopsresa! Vad händer? När blev jag vuxen? (Det finns väl i och för sig kanske varierande åsikter på den punkten kan jag tänka mig, men det låter ju i alla fall otippat vuxet!)

Det är svårt att tänka sig en finare och bättre sensommar. Jag får mina drömmars kvinna och jag får komma tillbaka till Thailand igen. Går det att ha det bättre liksom?

Det är svårt att beskriva känslan, att få ord att räcka till.

Det har ju dock lite intressanta effekter på tidsuppfattningen fram tills dess. Dagarna kryper fram, minut för minut, sekund för sekund. Samtidigt som att det känns som att tiden har gått väldigt fort under tiden. Vet inte riktigt hur det gått till men det känns som att vi varit förlovade riktigt länge nu. Och det är i en positiv benämning. Det känns som att det alltid varit vi liksom. Allt har klickat och klaffat. Som två välskurna pusselbitar som hittat ihop.

Hade kunnat känna att det vore gulligt med lite semester innan allt bär av också. Det känns liksom.. jag vet inte? Överflödigt, onödigt? Att jobba. Jag har bättre saker att tänka på liksom, bättre saker att spendera min tid på.

Dock tycker väl kanske plånboken och bankkontot annorlunda. Jag har hört att lön är praktiskt och trevligt att få. Men man är ju inte alltid logisk och praktisk. Låt tiden få gå! I alla fram i ungefär två och en halv vecka till! Sedan kan den få ta det lugnt igen så man får ut så mycket som möjligt av resan!

Så.. ja. Jag längtar oförskämt mycket.

Jag älskar min blivande fru.. jag älskar mitt liv.. Livet är bra nu!

image
Nedräkning!

Related post

2 svar på ”Nedräkning och otålighet.

  1. Härlig att allt känns så bra! Det är klart att det känns som om tiden går sakta när så stora saker är i antågande. När man däremot nått min ålder vill man ju i stället att den inte ska gå så otroligt fort utan att den ska gå långsammare så att man ska hinna njuta av den. Håll ut!!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *