Jag vet att Micke nämnde i förbifarten i något inlägg att vårat förra hotell, som vi bodde på bara en natt innan vi tog färgan hit till koh lanta, var speciellt. Jag tänkte jag skulle berätta lite kort om det.
Man talar ju om första intrycket och så. Här var det en himla massa olika intryck. Vi börjar med det första.
Vi blir avsläppta av taxin vid hotellet. Jag står och glor och fattar inte ens vart hotellet är. Varför har taxin släppt av oss här? Här finns ju ingenting. Jodå. En liten glasbur mitt mellan någon minimarket och absolut ingenting. Det är ett dåligt första intryck om man inte ens ser hotellet.
Andra intrycket sker efter det att vi checkat in och får höra att vi inte får tillgång till vårat rum förrän om tre timmar. Ha här i åtanke att vi står, svettiga och flottiga, efter 28 vakna timmar, i jeans och tröja och rejäla skor. Vi är inte helt bekväma med situationen. Vi frågar snällt i det dom kallar receptionen om det finns något ställe där vi kan byta om. Jodå. I deras restaurang som ligger lite längre ner på gatan finns en toalett. Fint. Vi rotar i våra väskor och får tag på något lättare att ha på oss och beger oss till restaurangen. Helt tomt. Inte en människa där förutom tre thailändskor som jobbar där som sitter vid ett av borden. Vi frågar efter en toalett. Går dit. Otroligt vidrig toalett. Så vidrigt att man inte ens illa gå in där med skor knappt. Och framför allt inte stänga dörren om sig. Vi bytte om i skift. Med dörren öppen. Balanserandes på en sko i taget när vi bytte om. Tänkte er leken ”inte nudda golv”, fast på blodigt allvar.
Jag är kass på att skriva kortfattat. Ska försöka bättra mig nu.
Hur som helst. Vi bestämmer oss för att gå inåt hotellområdet för att kolla av läget där. Även om vi inte skulle få komma in på 2 timmar och 40 min. När vi går där längst längorna av rum kommer en som jobbar på hotellet fram till oss och säger att vi kan få vårat rum nu, det är städar och klart. Gud så skönt tänker vi och skuttar tillbaks till receptionen och hämtar våra väskor. Äntligen ett rum, en säng och en dusch! Vi blir visade till rummet.
Det är väl ungefär här, när vi öppnar dörren till vårt rum, som tredje intrycket infinner sig. Och detta intryck är av blandad kompott. Det första vi ser är en säng. Ser fint ut. Sen ser man något som liknar en sådan kökslucka som finns på restauranger. Ni vet där servitriserna hämtar färdig mat från köket. Efter närmare efterforskning visar det sig att den luckan vetter in mot toaletten. Det är alltså en stor lucka, helt öppen, in till toaletten från det enda rum som finns i vårt boende. Hej då privata stunder på toan. Jag har verkligen aldrig sett något liknande. Toaletten och duschen var skabbig och allt såg fruktansvärt billigt och plastigt ut. Två glas fanns där också, fulla med damm och andra avlagringar i botten. Det är svårt att beskriva med ord. Skickar nog med några bilder till er på detta.
Till råga på allt var sängen så hård att man var tvungen att vända sig om en gång i kvarten för att inte förstöra kroppen helt.
Tur vi bara var där en natt. Och att vi kan skratta åt det såhär i efterhand. Och att vi har det så mycket bättre nu.
Ta hand om er där hemma!
Ha ha ha, vad ni fick uppleva mycket. Puss
Hade det varit bättre med hotellet utan vägar? Får vi aldrig veta det eller kommer ni våga er dit på vägen hem?
Det får vi aldrig veta. Kan dock tänka mig att standarden är bättre där… Inte så svårt att bräcka hotellet vi var på.